Att luras april är en gammal sed som går tillbaka till 1700-talets Sverige.
Det var ett sätt att markera vårens ankomst med glada upptåg.

Att luras och skämta går bra att göra även andra dagar.
Jag har ett gammalt minne som jag ibland med ett leende tänker på.

Jag var på semester på Gran Canaria tillsammans med goda vänner.
Ett annorlunda sällskap. Väninnan var gravid med barn nummer två i magen.
Det första barnet fanns med liksom pappan till barnen.
Med på resan var också en liten  6-årig systerdotter till mannen. Hon var min rumskamrat.
En mycket trevlig och rolig upplevelse för både henne och mig.

I grannhuset bodde ett gäng med ensamma män, läkemedelsförsäljare från Finland som var på
" tjänsteresa". Hos oss gick livet mycket stillsamt tillväga. Morgongymnastik vid poolen.
Mycket solande på altanen i bikini och liten sjalett på huvudet.
I grannhuset gick det livligare till.
Vi lyssnade på högröstade unga män som gick igenom kvällens bravader.
Vinkade och log mot dom med kommentarer när de strosade iväg på äventyr.

En kväll klädde min väninna och jag upp oss och gick ut för att roa oss på egen hand.
Det här var på den tiden när det var inne med löshår av olika slag. 
Postisch fanns det något som hette, det var en platta med hår på, 
jag hade i min ägo en helperuk (!?!) av härligt asiatiskt hår som den här kvällen kom väl till pass.

Brunbrända och uppsminkade blev vi flitigt uppvaktade, bland annat av våra grannpojkar.
Kvällen blev verkligen ett minne.
Under en dans fick jag en liten lapp insmugen i min hand 
där jag inviterades till ett möte dagen därpå.
Lappen kom från grannhuset och en av grabbarna där
 som naturligtvis inte kände igen mig i mitt uppiffade utseende och med hår som inte var mitt eget.

Dagen därpå låg vi som vanligt och solade på vår altan.
Med spänning väntade vi tillsammans på att klockan skulle gå mot tidpunkt för mitt avtalade möte.
När det så blev aktuellt forcerade min danspartner från kvällen fram utan att ge mig en blick.
Rusade iväg såsom elden var lös, han var sen.
Efter en halvtimme återvände han. Kroppsspråket talade sitt tydliga språk.
Kompisarnas skadeglädje och jubel saknade gräns.

Allt hängde på ett  hår ! 

April april

Om jag hade haft mod skulle jag tagit på mig min snygga frisyr
 och defilerat förbi grabbarna där de frossade i skadeglädjen. 
Men det hade jag inte. 
 

Lallas Grafik
Teckensnitt på rubriken är Annabella JF
Ny sida 27 mars 2003