Lallas Grafik



Mina gröna glosor berättar lite om min vardag.
Vad jag tänker och vad jag upplever.
Små vardagsnära ting som jag vill dela med dig.

 

Gamla Glosor (tom okt-02)



30 dec

Många snögubbar har fallit ner och ligger som ett mjukt och vitt täcke på marken.
En underbar bild utanför fönstret.
Vi, mannen i mitt liv, och jag har suttit i skymningen i soffan och memorerat baklänges.
Brasan knastrar i öppna spisen, glöggen smakar fortfarande lika gott
Ute är det kallt men framför brasan är det varmt och trivsamt.

Det är märkligt hur svårt det är att minnas. Visst kommer vi ihåg en massa händelser.
Stora som små. Men var det i år eller var det förra året.
Vårvintern är så avlägsen att det skulle kunna vara förra hösten.
Sommaren går till historien som en av de varmaste och mest badvänliga 
den sträckte sig in i september månad.

Det finns mycket att komma ihåg, att minnas och tänka tillbaka på.
Speciellt den här kalla vinterdagen med gnistrande snö
och knarr under fötterna på vår promenad.

Badviken ligger tom, sommargästerna kommer ut dagtid för att åka skridskor eller skidor.
Vi har köpt varsin spark och skall uppleva barndomsminnen.
Sparka iväg ut på sjön till vikar vi besöker med båten på sommaren.

Det kommer att bli en mycket sällsam upplevelse.

Gott Nytt År 
Christina



Tack för sköna stunder
 då jag läser dina glosor. Jag tror jag aldrig
läst nåt så mysigt som den om ditt biobesök.
 Jag läser den varje dag faktiskt.
Kram Annette

 

16 dec
En biokväll tillsammans med goda vänner.
Mannen i mitt liv fyller år strax före jul. 
I vår ålder är det alltid besvärligt med presenter. 
Saker finns det redan gott om i hemmet,
 därför brukar vi istället välja ut en film som antas att föremålet vill se 
och ordna en biokväll som present.

Den här gången blev det James Bond ' Die Another Day'.
Sex förväntansfulla ovana biobesökare satte sig tillrätta i fåtöljerna.
Ingen cola , inga popcorn eller prasslande godispåse.

Jag var mycket skeptisk till detta eftersom min smak inte överensstämmer med de övrigas.
En viss bearbetning hade jag på egen hand genomfört med mig själv
 men det hjälpte föga när filmen rullades upp på duken och ljudet exploderade ut i salongen.

När jag hade sett de första avsnitten,
 blundade jag en stund men ljudet var svårt att få bort.
Jag insåg att det här håller inte i två timmar.
Ursäktade mig , reste mig och trängde mig ut förbi hela raden av biobesökare.
Hur skulle inte fortsättningen bli när introduktionen var så fruktansvärd enligt min mening.

När jag kom ut i foajén frågade biljettmannen om jag letade efter toaletten.
Undrar hur jag såg ut? 
Vi pratade en stund och jag berättade om hur det här hade gått till.
Säger till honom att om jag hade fått göra eget val hade jag inte valt en sån här film.
Därefter gick jag och satte mig på en hård träbänk för att bläddra i reklamblad i två timmar.
Inga pengar, ingen biljett, ingen telefon och heller ingen bilnyckel.
Allt detta fanns i biomörkret.

Biljettmannen hade under tiden konfererat med en kollega om situationen.
Beslutet blev att släppa in den här förvirrade tanten till en mer lämplig film.

Jag hamnade på en mycket trevlig romantisk historia om tre unga män med kärleksbekymmer.
Hundtricket.
Jag fick både skratta och njuta romantik.

När våra filmer var slut träffades vi i foajén,
där den förträfflige biljettmannen hade fångat upp sällskapet och meddelat att den försvunna hustrun kommer strax. 
Vi fick ett mycket gott skratt allihop och biljettmannen en stor kram av mig.

Happy End och ett riktigt Hollywoodslut på en biokväll.




Luciamorgon
Tidig morgon, stjärnor gnistrar och glimmar mot en nattsvart himmel.
Många minnen från tidiga morgontimmar tränger fram.
Nervösa stunder med dålig nattsömn inför en spännande dag.
Mammas nybakade lussekatter och pepparkaksgubbar.
I ottan i den kalla bilen i riktning mot farmor för att lussa.

Lekskolan med den speciella atmosfären. 
Påklädd till pepparkaksgubbe med hjälp av crepepapper
med stela ben, sjungande Vi komma, vi komma....

Skolan med luciatåg där man hörde hur varje korridor fick besök och snart var det vår tur.
Alla bjöds på stort pepparkakshjärta med kristyr som räckte hela dagen.

I högstadiet var det sed att de stackars lärarna som var populära fick besök av klassen.
Stackars människor som fick in en hel klass med fnittriga tonåringar i sängkammaren
 som bjöd på termoskaffe som väl knappast var varmt.

Arbetsplatsens mer välordnade luciafirande.
 Dragning i konstföreningens lotteri.
Julklappsutdelning efter systemet köp en klapp och stoppa i säcken och du får en tillbaka.

Numera en skön morgon tillsammans med mannen i mitt liv, min snälla Bertil.
Kaffe och eget hembakat bröd avnjutes medan vi tittar på tv-sändningen.
En välregisserad utsändning från Lund.
Vacker musik
Duktiga barn
Stämning

En bra början på min dag.
Jag önskar dig detsamma.


 

3 dec

Pyssel i december innebär att jag rotar i lådor som inte varit framme sedan förra julen.
 Plötsligt "hittar" jag saker, saker jag glömt att där fanns.
 Pysslet eller kalla det gärna dekoration innebär att saker ställs undan, 
plockas ner i lådor från vilket annat plockas fram. 
Jag älskar att dekorera i vårt hem, göra små installationer
 av divers prylar som inte i gängse mening är prydnadssaker. 
En stor mjölkså, lite lagom angripen av tidens tand, gamla trälådor, 
väl slitna uppslagsverk från gången tid
Ja ,allt går att använda till trevliga tittvänlig grupperingar.

Vid ett tillfälle hade vi en man här hos oss som grävde för en ny brunn till dagvattnet.
 En riktig grävmaskinist som tillbringar massor av tid i sin maskin. 
En skärmmössa på huvudet som sett bättre dagar,
 händer som liknar dom Tage Danielsson beskriver i ' De händer som grävde på Göta Kanal'
 En typisk personlighet för det här jobbet. 
Det blev tid för förmiddagskaffet och jag ropade in honom på en bulle och en kopp. 
Tackar, tackar säger han och skrapar av sig stövlarna vid dörren och tar av den oljiga skärmmössan. Vi sitter vid bordet, min man, han och jag. 
Maskinisten lite tillbakalutad med benen utsträckta framför sig 
då han plötsligt får se en av mina installationer i hörnet och utbrister.

Va f-n har du för jävla skit i hörnet !!!

Jo, där fanns just min mjölkså
 lite halvliggande mot trälådor och böcker tillsamman med kroll  och torkade växter.
 I mitt tycke en lyckad variant som jag lagt ner mycket arbete på för att få rätt balans i. 
Så här brukar det gå till när en ny skapelse föds. 
Jag har en pryl köpt på någon loppis
 eller så har jag hittat något hemma som jag inte haft en tanke på var användbart i sammanhanget. Jag står och tittar på utrymmet som skall dekoreras och tittar på sakerna jag kan använda. 
Jag får en inre bild av hur det skulle kunna bli när det är färdigt. 
När så grundtemat är klart börjar det svåraste. 
Jag plockar dit, plockar bort, byter ut, sätter till. 
Vad är det då som gör att det blir fel eller rätt?
Svaret fick jag i min senast lästa bok ' Flicka med pärlörhänge' av Tracy Chevalier.
Handlingen utspelas i Holland på 1600-talet hos en konstnär Jan Vermeer van Delft.
 En tjänsteflicka får bistå honom i hans ateljé
 och upptäcker vid ett tillfälle vad som saknas i tavlan han håller på att måla. 
 Så här är det utryckt i boken
'Det behövs något som stör ordningen i bilden, som en motvikt mot lugnet. 
Något som retar ögat men ändå måste vara något som tilltalar ögat.'

Det kändes som en aha-upplevelse när jag läste de här raderna.
Något jag alltid kommer att tänka på när jag ställer något skit i hörnet.

Reta men tilltala.

 

25 nov


Ett brev betyder så mycket........


Hej, vilken fin hemsida!!
 Jag vet inte vem du är och du vet inte vem jag är...
men jag kände genom din hemsida
 att du är en underbar person!!
Lycka till med ditt fortsatta arbete med hemsidan!
Jag som skriver detta heter också Christina, 
och bor i Dalarna.
Med Vänlig Hälsning Christina

Några gånger under den tid jag haft min hemsida utlagd har jag fått oväntade meddelande.
 Ibland som gästboksinlägg men då och då som e-post.
 Alltid lika överraskande som välkommet.
Att bli överraskad av vänlighet från okända personer värmer själen
 och ger min dag en extra strålglans.
Tillvaron blir plötslig lustfylld om det är en grå och trist dag.
Novemberdis och duggregn.
Som bubblande champagne sprider sig glädjen genom kroppen och tillför
  energi och lust till fortsatt hobbyarbete att designa vackra njutbara sidor till mina besökare,
 även om jag inte alltid vet vilka.
 Endast vetskapen av att någon därute har nöje av det jag gör på min kammare fyller mig med glädje och stimulerar till fortsatt arbete.

Ett brev kan betyda mer än vad man tror.



14 nov

En 19 årig  flicka är försvunnen!
Hon har senast iakttagits tillsammans med en dubbelt så gammal man, en bekant till familjen.
De två följdes åt till mannens sommarstuga sedan dess är hon försvunnen.
Mannen har suttit häktad i tre dagar misstänkt för frihetsberövande men har släppts.

Liknande nyheter läser jag då och då i pressen eller får rapporterat via tv. 
Jag ryser till lite och undrar en stund vad som kan ha hänt 
men ruskar sedan av mig det hela och fortsätter mitt liv.

Den här gången är det annorlunda.
eftersom det som inträffat inte är långt från vår bostad.
 Sommarstugan passerar jag varje gång jag åker hemifrån.
 Poliser i uniformer med hundar fanns överallt.
 Bilar med släpvagnar där  utrustning förvaras.
 Hemvärnet inkallades och gick skallgång tillsammans med polis.
Operation dörrknackning genomfördes, 
 vi tillfrågades om vi hade sett något som var värt att berätta
 samtidigt som polisen ville meddela vad de höll på med.

På det här sättet blir jag delaktig och mer berörd än annars.

Varje gång jag passerar sommarstugan far tankarna iväg.
Det finns plastade anslag om försvinnandet uppsatta lite här och där
 vilket gör det ännu mer påtagligt.
Ett ungt och fräscht ansikte tittar på mig.

Vad kan ha hänt?
Var är hon?
Vad har hon råkat ut för?

Det är så många frågor jag inte får svar på! 


 

4 nov

Ord, ord, ord 


... dela på känslor inför tillvarons smekningar och knytnävsslag, surfa med på hissnande glädjevågor, ligga utslagen i sorgens regnskogar, marschera i ilskans dypölar, kräla under rädslans tröstfiltar eller svinga sig med i kärlekens lian....

Känn in de här orden.
 Ta emot texten och låt dig fyllas av de vackra sammansättningarna.
Märk hur de påverkar dig och vilka sinnen som berörs.
Låt orden vandra omkring medan de sjunker in.

En härlig känsla när orden talar till läsaren.

================

Jag läste en artikel,  ett referat från en föreläsning där temat var jämställdhet.
Föredragshållaren, Ingemar Gens, påstod att kvinnor är framtidens vinnare.
Vilket jag naturligtvis är angelägen att hålla med om, 
men är förvånad över att det kommer från en man.

Hur menade han då
 jo, kvinnorna har språket, det är dom som är duktiga på att använda orden.
 Vi lever i ett kommunikationssamhälle där språket och orden betyder mer än tidigare
  Den som kan behärska orden på rätt sätt tillhör vinnarna.

Han säger också att inom ett tiotal år är mannens unika roll utspelad.
Kvinnan gör mer och mer av det mannen tidigare gjort.
 Hans roll smalnar - så vad skall vi med män till?

Det finns många tecken på att pojkar och män är på väg mot förlorarstatus fortsätter han.
 Fler flickor än pojkar har höga betyg.
 Eftersom det är utbildning som är grunden till chefsposter och makt kommer flickorna att köra om männen.
Det finns kvinnor redan idag på tuffa chefsposter och inom politiken.
Glöm inte bort alla chefer inom vårdyrket, avdelningschefer, enhetschefer alla är de kvinnor. 

Det blir tuffa tag för männen i framtiden.

Vem är då denna Ingemar Gens som törs sticka ut hakan med sina påstående.
Han arbetade som jämställdhetsexpert i Gävle 
Han  var mannen bakom det uppmärksammade projektet på förskolan Björntomta.
 På vilken man filmade personalen och deras bemötande av barnen. 
Med hjälp av den upptagningen fick man klart för sig att pojkar och flickor behandlades olika.
 Numera åker han alltså runt och föreläser i ämnet. 
Han lutar sig mot sin erfarenhet och det här projektet 
och kan lugnt påstå att flickor har lättare att uttrycka sig med ordens hjälp än vad pojkarna har. 

Finns det inte fler män med samma modiga karaktär?!