En minnesbild av en liten kille som kom mig mycket nära under en kort tid. En liten guldberlock till mina minnen.

En Kärlekshistoria 



Varje dag kom du emot mig.
Du sprang, nästan snubblade
för att hinna fram 

Vi omfamnade varandra
Förklarade varandras kärlek med ömma ord.
Hela vägen gick vi hand i hand.

I soffan satt vi nära varandra.

Mycket tid gick åt för att prata.
Vi var varandras samtalspartner.
Vi löste livets stora frågor
samtidigt som grammofonen snurrade
och tant Anita berättade om Televinkens äventyr.

Ibland var vi ute i naturen och upplevde stora ting.
Kollade småkrypen på marken
fåglarna i luften.
Plockad blommor om det var sommar,
eller byggde snögrottor om det var vinter.
Hela tiden pratade vi
diskuterade livets allvar

Varför har man egentligen hjärta?
Var en av dina funderingar.

Du fanns alltid där jag var
du ville alltid följa med när jag reste bort.

Allt ville du dela med dig av till mig
dina kompisar fick komma med ibland
men inte så ofta
det skulle endast vara du och jag.

Åren gick , passionen svalnade.
Ibland kom du tillbaka,
antagligen för att kolla läget.

Skolan hade börjat
Du var ju stora karl’n nu.

Hos mig kommer du alltid att finnas kvar
som en livets minnesmedaljong!

Grafik från
Lallas Grafik , Ritvas Gallery
Marys Little Lamb
Sidan uppdaterad 20 jan 2003