Onsdag 30 dec -09

Näst sista dagen på det här året !
 Det är ju de här dagarna som man skall summera året som gått.
Bra eller dåligt eller båda delarna?
Ett år består av 365 dagar och alla dessa dagar har lika eller olika innehåll.
Innehållet måste fyllas på egen hand och av egna initiativ
det är när man inte lyckas med det som det många gånger går snett.
Det här året lägger jag bakom mig och ser fram emot ett nytt - bra år. 
Ett år som jag skall anstränga mig att fylla med många godsaker, upplevelser
och angenäma minnen.

Jag har varit på en mellandagsträff tillsammans med mina scrapkompisar.
Många glada skratt och roliga kommentarer.
Jag är så tacksam över att jag funnit den här gruppen som delar med sig
av sina många idéer och för den delen också får dela med mig till.

Faktiskt gjorde jag 2 LO, mycket ovanligt för att vara mig.
Hade fuskat lite hemma skall väl erkännas.
Den blåa skapelsen som berättar ngt om min mammas och pappas resa
till Österrike 1974. Året efter var min pappa död.
Enligt mamma är detta det sista fotot på pappa Sven.

En LO jag kallar för Lycka visar vårt senaste barnbarn tillsammans med sin mamma.
Bilden är tagen vid ett av deras besök hos oss i höstas.
Den lilla tösen Daniella fyllde två år julafton.
Ett charmtroll och väldigt duktig för sin ålder. 

Bilden kom på prisplats i fotoklubben på just temat Lycka.
Klart jag måste dokumentera detta.

Med det här inlägget vill jag önska dig som hälsar på här hos mig
ett riktig Gott Nytt År.

Onsdag 23 dec -09

Vi har fått snö!
Massor med snöflingor har singlat ner i flera omgångar
och nu är snödjupet c:a 15 cm.
Jag pulsade ut i snödrivorna på förmiddagen för att
testa omgivningen genom sökaren på kameran.
Inget vidare fotoväder eftersom solen lyste med sin frånvaro.
Annars är det jag som inte klarar omständigheterna.

Ett egendomligt sammanträffande..............

Mamma hade ett vitrinskåp som hon samlat alla sina dockor i. 
Dockor som hon köpt på sina resor, dockor som hon själv gjort,
dockor som hon sytt landskapdräkter till och dockor som jag tillverkat.
Det fanns en tid som jag ägnade mycket tid till att handknåpa i litet format.
Waldorfdockor i storlek 8 - 10 cm på höjden. 
Sydde kläder, stickade också för den delen.
Det var så smått att jag fick använda nålar såna man hade i hårspolarna
när man rullade håret för att få en frisyr.
En del av dessa dockor gav jag ett namn som broderades på dockan.
En fick heta Maud.

Tillbaka till mammas skåp. Där på äldreboendet träffade hon en dam, Eva, 
som hade en dotter som samlade på dockor.
Eftersom min mamma är pratsam berättade hon om sitt skåp med dockor för Eva.
Tanterna kom överens om att det här borde dottern få se och köpa.
Jag fick agera mellanhand. Dockor och skåp bytte ägare.
När jag träffade henne dottern nästa gång hade hon och hennes man
suttit och tittat igenom dockorna, vänt och vridit på dom.
Hittade den dockan jag sytt och döpt till Maud.
Det var så håret reste sig i nacken berättar hennes man Bosse.
Varför undrar du, jo hon som tog hand om alla dockor heter Maud.
Kan tänka mig hur de undrade och spekulerade i varför dockan heter just Maud.
Till det finns det en förklaring som nästan är en historia för sig.
När jag föddes ville mamma att jag skulle heta Maud men farmor kunde/ville inte säga det
  det blev Mård istället och då fick jag heta Christina.

Tänka sig vilket egendomligt sammanträffande

Här har du några exempel på mina dockor.
De här sitter monterade i en gammal spiklåda som jag tapetserat med väv
och dekorerat för att hänga upp varje jul. 

Scrappat har jag också hunnit med.
Istället för stickor o garn, nål o tråd använder jag numera
papper, lim och färg för att koppla av och få utlopp för min kreativitet.  

Ett kort som påminner om att snart är det sommar igen.
Här har jag maskat ihop två motiv.
Trädet kommer från Bildmålarna och tanten från Inkido ( tror jag)

Insidan på sommarkortet. Här har jag använt punchar
för att trycka ut sländorna

Till sist önskar jag dig en riktigt God Jul

Torsdag 17 dec -09

Det är nästan som ett jubileum här i bloggen men inget som jag skall fira.
En månad har gått sedan jag skrev något här.
Igår ringde en vän som jag har känt kanske i 10 år
men aldrig träffat irl.
Hur är det Stina?
Jo,tack bra!
Nä, tror jag inte på eftersom inget finns på bloggen!
Hm, säkrast att rita ner några rader för vännens skull.

En månad går fort när man har mycket att göra. Inte visste jag att
det var så mycket arbete att flytta en gammal mamma.
Visste inte heller eller förstod inte hur många beslut som måste tas
och hur mycket det sliter på krafterna.
Nåväl!
Nu är allt nerpackat, auktionsfirman kontaktad som hämtar allt efter julhelgen.
Ett fullt fungerande hem nerbantat i kartonger som skall vidare till
andra hem som kanske samlar eller behöver.
Recycling !

Fotoklubben har haft avslutning med sedvanlig tävling i månadens bild.
Jag deltog med en geting som smaskar i sig av äpplemoset på en svart slev

.

Kanske du har sett den här tidigare på min fotoblogg där den ligger i ett bildspel.
Efter röstsammanräkningen visade resultatet att jag återigen vunnit.
Blev medlem i februari i år och deltagit varje gång med en bild, varje gång har jag röstats fram som vinnare.
Kanske inte första plats men prisplats.
Nu säger skvallret att jag kommer att bli årets färgfotograf i klubben för 2009.
Av en sån förväntas det en form av redogörelse eller bildvisning vilket jag nu går och funderar på.

I klubben finns många duktiga fotografer och alla har favoritmotiv.
Paola Svensson heter en tjej som specialiserat sig på saker som hon samlar på.

Dessutom håller hon på med en sagobok tillsammans med en kompis.
Spännande och kreativa människor man kan träffa irl.
Klicka på bilden så kommer du till hennes sida.

I början av dec. var det dax för den "Tackförhjälpenöverraskningsutflykt"
som vi var lovade när vi hjälpte en väninna och sommargranne med hennes 70-årskalas.
Ett kalas som bara blev så bra att ord nästan inte kan beskriva den.
Allt klaffade och t.o.m. vädret var på vår sida.

Vart är vi på väg, var frågan vi fick när vi började bilturen.
Ingen av oss gissade på Hjalmars revy men väl Örebro.
Vi gjorde en paus vid Hjälmaresund för en fika.
Där stod vi och huttrade men fikat och glöggen värmde fint.
Goda snittar fick vi också som tilltugg.
Den kära Ulla lämnar inget åt slumpen, alltid full koll.

Visst ser det läcker ut !

Talgoxarna ville gärna vara med på kalaset.
Lite skygga men modiga.
Så här års är det nog inte så många som stannar för en fika utomhus.
Brödsmulorna är därför färre.

Hur var då revyn? Bra men förutsägbar eftersom Peter Flack gör sin gubbe som alla andra gånger.
Undrar varför folkhumorn fortfarande skrattar när de stora rosa underbyxorna
visas upp under kjolen, själv känner jag mig enbart besvärad.
Någon som imponerade var Peter Kjellström med sin parodi på/över Björn Ranelid.
En lång monolog med en otroligt bra text som verkligen tog fram den egotrippade Björn R.
Kostymeringen enkel men så lik.
Dansarna var också bra och tillhör det som stannat kvar som en upplevelse.
Men Peter Kjellström tog priset ! 

Scrappträff har det också varit. Som vanligt fyller jag mina väskor med material
och kommer hem med en LO eller ett par kort.
Trevligt är det ändå.

För varje kvartal som gått får vi våra bilder i fotoklubben bedömda av en utomstående
bildkunnig person.
Den gamla damen placerade sig som nr 3 av 40 bilder med följande kommentar.
" Härligt porträtt med mjuka och varma färger,
 med diskret bakgrund som framhäver damens fina folkdräkt och det gamla men vackra ansiktet.
 Skärpa och exponering bra,
där inte den vita blusen överexponerats vilket brukar vara vanligt.
Skulle vilja se mer av hennes händer.
Emellertid - En fin bild."

Och fotografen står som vanligt med ett fånigt uttryck i ansiktet och förstår ingenting.
Glad förstås.

Hushållsnära tjänster har också utförts men icke avdragsgilla.

Brysselkex

Strassburgare

Varför i hela friden har kakorna dessa namn ????

Helt vanlig knäck med lite mandel i.

Nu mina vänner är det här låååååånga inlägget tillända.
Om du har orkat ända ner hit hoppas jag du har krafter kvar till att säga hej till mig.